Juridisk ordlista

En advokat är en person som avlagt juridisk högskoleexamen och godkänts som medlem av Finlands Advokater och som har minst fyra års arbetserfarenhet inom juridik samt en separat avlagd advokatexamen. Advokater arbetar endast vid advokatbyråer eller statliga rättshjälpsbyråer.

Assessor är en domarutbildningstjänst för viss tid, där de utnämnda utbildas med sikte på en domarkarriär.

En jurist som gör domstolspraktik. Auskulteringen sker antingen helt och hållet vid en tingsrätt eller delvis vid hovrätt eller vid förvaltningsdomstol. En auskultant vid tingsrätten kallas också tingsnotarie. Efter praktiken kan juristen ansöka om titeln vicehäradshövding (av domarutbildningsnämnden).

Domare är en allmänbeteckning för personer som har en domartjänst. Domare är jurister, vars uppgift är att avgöra vilken ställning domstolen ska ta i målet. En domare kan avgöra målet antingen ensam eller i olika sammansättningar som beror på målet som ska prövas. 

Utsökningens uppgift är i synnerhet skötseln av verkställigheten av domar dvs. till exempel indrivningen av skuldfordringar som domstolen fastställt. Lokala utmätningsmän sköter utsökningsuppgifter. De är till exempel häradsfogdar som har juristutbildning. Riksfogden fungerar som chef för utsökningsväsendet.

I en del av domstolarna avgörs vissa mål utifrån föredragandens beredning och ett förslag till avgörande inför domstolen. Föredragningsförfarandet tillämpas till exempel vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och de högsta domstolarna.

Häradsdomare är en titel som kan tilldelas en lekmannaledamot som erkänsla för lång och förtjänstfull verksamhet som nämndeman i tingsrätten.

Juris kandidat är den tidigare högre högskoleexamen i juridik. Numera kallas den juris magisterexamen.

En person som har avlagt en högre högskoleexamen i juridik. Beroende på när examen har avlagts kallas den antingen juris magister eller juris kandidat. På finska kallas en jurist (= lakimies) även ”juristi”.

En person som har avlagt en högre högskoleexamen i juridik. Beroende på när examen har avlagts kallas den antingen juris magister eller juris kandidat. På finska kallas en jurist (= juristi) även ”lakimies”.

Personer med notarietitlar kan vara ansvariga för förhandsberedningen av ärenden i olika rättsinstanser eller statliga myndigheter, eller utföra domstolspraktik i tingsrätten.

Exempel på notarietitlar: rättsnotarie, notarius publicus, tingsnotarie, och vicenotarie.

Notarier är ofta rättstradenomer eller tradenomer, men också merkonomer och studenter. Vissa notarier har avlagt en högre högskoleexamen (t.ex. förvaltningsmagister), men är sällan juris magister.

Notarius publicus arbetar vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och kan vara till nytta när du ska bestyrka till exempel namnteckningar, kopior av intyg och meritförteckningar. Den bekräftar även en persons rätt att verka på till exempel ett företags eller en myndighets vägnar

Ett offentligt rättsbiträde är en jurist som arbetar vid en statlig rättshjälpsbyrå. Hen biträder personer i rättsliga angelägenheter. Rättshjälpsbyråerna erbjuder tjänster i regel bara för personer med lägre inkomster.

En nämndeman är en lekmannaledamot vid tingsrätten, dvs. hen har inte juristutbildning. Nämndemannen deltar inte vid prövningen av alla typer av mål och ärenden utan bara i sådana som föreskrivits särskilt i lag.

Chef vid hovrätt, högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen eller arbetsdomstolen. För mer information, se dessa rättsinstanser. 

En s.k. tillståndsjurist är en person som har avlagt en högre högskoleexamen i juridik och som av rättegångsbiträdesnämnden har fått tillstånd att fungera som biträde i rättegångsärenden. Tillståndsjuristerna lyder i sitt uppdrag delvis under tillsyn av Finlands Advokaters tillsynsnämnd.

Vicehäradshövding är en titel som en jurist kan få efter att hen har gjort en ettårig domstolspraktik. Vid domstolspraktiken arbetar juristen i en ettårig domartjänst för viss tid. Där deltar juristen i domstolsarbetet enligt den behörighet som föreskrivs särskilt.

Åklagare är en allmän benämning för personer som tjänstgör i åklagartjänster vid åklagarmyndigheten. Deras uppgift är att åtala för brott vid domstol. Åklagarna är jurister till utbildningen. Det är åklagarens uppgift att bedöma utifrån polisutredningar om det finns sannolika skäl att misstänka att brott har begåtts och om det därför är nödvändigt att väcka åtal. 

Advokatbyrå är en benämning på en advokats företag som erbjuder juridiska tjänster till sina klienter. Endast de som är medlemmar i Finlands Advokater får kalla sin företag advokatbyråer.

Brottspåföljdsmyndigheten sörjer för verkställigheten av straff som utdömts för brott. Brottspåföljdsmyndigheten ansvarar till exempel för fängelserna i Finland.

Riksdagens grundlagsutskott har till uppgift att ge sitt utlåtande om grundlagsenligheten i de lagförslag och andra ärenden som kommer till utskottet för behandling samt om deras förhållande till internationella människorättskonventioner. Grundlagsutskottet tar endast ställning till lagförslagen på förhand innan lagen godkänns. Den gällande lagens grundlagsenlighet kan i vissa fall bedömas av domstolarna.

Finlands Advokater är ett offentligrättsligt samfund som godkänner nya advokater och övervakar deras yrkesmässiga verksamhet. Endast Advokatförbundets medlemmar får använda yrkesbenämningen advokat.

Förvaltningsdomstolarna handlägger besvär över myndigheternas beslut. Hos förvaltningsdomstolarna kan besvär i regel anföras över en myndighets avgörande, om vilket omprövning först har begärts hos den myndighet som fattat beslutet. Förvaltningsdomstolarna behandlar till exempel besvär som gäller den lagstadgade utkomsten, asylansökningar och kommunernas beslut.

Domstolsverket är ett centralt ämbetsverk som sköter alla domstolars centralförvaltningsuppgifter. Dess uppgift är att styra domstolarna i fråga om ekonomi- och resursärenden. I anslutning till Domstolsverket finns domarförslagsnämnden och domarutbildningsnämnden.

Hovrätterna behandlar i regel besvär över tingsrätternas beslut. Hovrätterna behandlar i princip besvär endast om det först beslutas att tillstånd till fortsatt handläggning ska beviljas.

Hovrättens president är tjänstebenämningen för cheferna för hovrätterna. Ledamöter i hovrätten är presidenten och hovrättsråden. Föredragande vid hovrätterna sköter beredningen av mål och ärenden vid hovrätterna.

Högsta domstolen är högsta domstolsinstans i tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Högsta domstolen är prejudikatdomstol, som har till uppgift att styra enhetligheten i rättspraxis. Högsta domstolen beslutar själv om den beviljar besvärstillstånd, varefter målet eller ärendet förs till högsta domstolen för prövning. 

Presidenten vid högsta domstolen är chef för högsta domstolen. Ledamöterna i högsta domstolen är till sin tjänstebenämning justitieråd. Vid högsta domstolen bereds ärendena som föredragande av kanslichefen, referendarieråd, äldre justitiesekreterare och justitiesekreterare.

Högsta förvaltningsdomstolen behandlar besvär över förvaltningsdomstolarnas beslut. I regel krävs besvärstillstånd för att ärendet ska kunna föras till högsta förvaltningsdomstolen. 

Presidenten vid högsta förvaltningsdomstolen är chef för högsta förvaltningsdomstolen. Ledamöterna i högsta förvaltningsdomstolen är till sin tjänstebenämning justitieråd. Vid högsta förvaltningsdomstolen bereds ärendena av kanslichefen, referendarieråden och justitiesekreterarna.

Med jorddomstolen avses tingsrättens sammansättning som sköter vissa bestämda fastighetsärenden. Endast en del av tingsrätterna är jorddomstolar. På motsvarande sätt avgör sjörättsdomstolen vissa ärenden enligt sjölagen, till exempel bedömer sjöförklaringarna enligt sjölagen.

Juridisk byrå är en allmänbeteckning för en annan jurists företag än en advokats företag, där man erbjuder juridiska tjänster.

Juristförbundet är en fack- och intressebevakningsorgation som hör till AKAVA. Jurister i olika yrken kan bli medlemmar av Juristförbundet, om de så önskar.

Övervakar allmänt all offentlig förvaltning i Finland, och som en del av den alla rättsvårdande myndigheter, samt att verksamheten är ändamålsenlig. Justitiekanslern har också till uppgift att övervaka advokater och rättsbiträden med tillstånd.

Justitieministeriet svarar för beredningen av lagstiftningen på rättsområdet och resultatstyrningen av de rättsliga myndigheterna. Justitieministeriet kan inte ta ställning till enskilda rättsprocesser.

Utöver specialdomstolarna finns det i Finland särskilda nämnder som ger bindande avgöranden inom förvaltningen. Besvärsnämnden för social trygghet fungerar som första besvärsinstans i FPA-ärenden som gäller social trygghet. Besvärsnämnden för studiestöd är på motsvarande sätt en nämnd i studiestödsärenden.

Konsumenttvistenämnden, som ger avgöranden av rekommendationskaraktär i tvister som gäller konsumentavtal, avviker från dessa i fråga om sin uppgift i synnerhet så att konsumenttvistenämndens avgöranden är rekommendationer, när till exempel besvärsnämndernas avgöranden är avgöranden som kan jämställas med domstolsavgöranden.

Rättsregistercentralen (ORK) är ett statligt ämbetsverk som lyder under justitieministeriet och som har till uppgift att sköta verkställighetsuppgifter i anslutning till böter och motsvarande straffrättsliga påföljder samt sköta datasystem och register inom justitieministeriets förvaltningsområde. 

Rättstjänstverket ordnar tjänster inom offentlig rättshjälp, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt allmän intressebevakning. Rättstjänstverket är en statlig myndighet som verkar inom justitieministeriets förvaltningsområde.  

I Finland finns förutom de s.k. allmänna domstolarna (tingsrätterna, hovrätterna, högsta domstolen) och förvaltningsdomstolarna (förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen) också specialdomstolar med särskild kompetens. Som exempel kan nämnas i synnerhet marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen. Dessa har sina egna uttryckliga ansvarsområden som de behandlar.

Tillsynsnämnden, som verkar i samband med Finlands Advokater, övervakar den verksamhet som advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd (tillståndsjurister) utövar. Läs mer: valvontalautakunta.fi

Tingsrätten är en domstol i första instans som behandlar tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Till exempel bostadstvister eller avslutande av arbetsavtal kan vara tvistemål. Typiska ansökningsärenden är till exempel äktenskapsskillnader (skilsmässor) och konkursärenden. Det finns 20 regionala tingsrätter i Finland.

Utsökningen har till uppgift att svara särskilt för verkställigheten av de betalningsförpliktelser och andra skyldigheter som domstolarna ålägger.

Den självständiga Åklagarmyndigheten, som hör till justitieministeriets förvaltningsområde, är en statlig myndighet och en del av rättsväsendet. Dess uppgift är att ansvara för att det straffrättsliga ansvaret förverkligas, det vill säga att ett i lagen angivet straff följer av ett brott som begåtts. Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren som landets högsta åklagare. Fem åklagardistrikt (Södra, Västra, Norra och Östra Finlands samt Ålands åklagardistrikt) ansvarar för den egentliga åklagarverksamheten.

I ansökningsärenden är det fråga om olika ansökningar genom vilka domstolen ombeds fatta något beslut, till exempel skilsmässa eller försättande i konkurs.

Besvär (besvärsskrift) är den handling genom vilken en part i en rättstvist kräver att en högre rättsinstans ska ändra den lägre rättsinstansens avgörande till någon del.

Huvudregeln för att ett ärende ska kunna behandlas i högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen är att besvärstillstånd först beviljas i ärendet, varefter ärendet först i egentlig mening tas upp till behandling. 

I brottmål är det fråga om prövning av en gärning som enligt strafflagen är straffbar som brott. Ett brottmål inleds genom förundersökning och kommer till domstol för behandling, om åklagaren beslutar väcka åtal i ärendet. 

En dom är en handling där domstolen dömer ut uttryckliga påföljder. Genom dom kan t.ex. en person dömas till fängelse för ett brott eller en svarande i ett tvistemål dömas till ekonomisk ersättningsskyldighet. 

Medling vid domstol med hjälp av ett sakkunnigbiträde i barnärenden, dvs. till exempel i en tvist som gäller vårdnad om barn. I follo bistås förlikningsdomaren av en psykolog, barnatillsyningsman eller socialarbetare. Vid medlingen kan parterna också ha med sig ett juridiskt biträde.

Behandlingen av ett tvistemål, och ibland ett brottmål, inleds vid ett förberedelsesammanträde. Syftet med förberedelsesammanträdet är att gå igenom saken och kontrollera vilka frågor som är stridiga och vilka som är ostridiga. Det centrala syftet är att rikta saken så att domstolen använder tid till det som är nödvändigt, och så att domstolen tar ställning endast till frågor som är stridiga.

När en brottsmisstanke har kommit till polisens eller någon annan förundersökningsmyndighets kännedom, bedömer myndigheten om det finns skäl att inleda en förundersökning, dvs. till exempel en polisundersökning. Syftet med förundersökningen av ett brott är att undersöka vad som har hänt i ärendet och höra alla parter. Vid undersökningen hörs också vittnen och samlas olika slags bevis, till exempel fotografier eller läkarutlåtande. Förundersökningsmaterialet sänds därefter till åklagaren för bedömning av om det är nödvändigt att väcka åtal.

Grundlagen är en lag som innehåller bestämmelser om grunderna för statsskicket och för människors rättigheter och skyldigheter. Finland har en enhetlig grundlag, medan vissa länder har flera grundlagar.

Huvudförhandlingen är en muntlig del av behandlingen av tvistemål och brottmål (rättegång), där målet och yrkandena genomgås vid domstolens sammanträde och bevisning framförs för och emot för att domstolen ska kunna avgöra målet.

Om en person på grund av ålder, sjukdom eller av någon annan särskild orsak inte förmår sköta sina egna ekonomiska angelägenheter, kan en intressebevakare förordnas för honom eller henne. Intressebevakaren har till uppgift att antingen delvis bistå eller helt sköta sådana personers ekonomiska angelägenheter. De allmänna intressebevakare och privata intressebevakare som arbetar vid statliga rättshjälpsbyråer övervakas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Käranden är i ett tvistemål den person som anser att hans eller hennes rätt har kränkts. Personen har yrkat på att motparten, det vill säga svaranden, till exempel ska förpliktas att betala skadestånd till honom eller henne eller att en fastighetsaffär ska hävas.

Vid domstolsmedling kan man behandla tvistemål som kan vara till exempel tvister som gäller bostadsköp, avtal mellan företag eller avslutande av anställningsförhållande. Det finns en egen lag om förfarandet och medlarna är domare som fått medlarutbildning. Medlingen sker i domstolens lokaler.

Vid medling i s.k. barnärenden kan utöver föräldrarna och deras biträden också en psykolog och en socialarbetare delta i medlingen. Vid medling i barnärenden kan man jämka ärenden som gäller vårdnad om barn, boende, umgängesrätt och underhåll.

Också advokater som finns upptagna i Finlands Advokaters förteckning över medlare kan medla i tvister. Medlaren beslutar inte vem som har rätt i ärendet och meddelar inte något avgörande i ärendet, utan stöder parterna i uppnåendet av förlikning.

Om en part vill söka ändring i tingsrättens dom, dvs. i praktiken överklaga till hovrätten, ska parten först anmäla sitt missnöje med tingsrättens avgörande. Missnöjesanmälan är nödvändig för att besvär ska kunna anföras i ärendet.

Ett brottsoffer som vid handläggningen av ett brottmål har rätt att yrka på straff för den åtalade och ersättning för skada som åsamkats honom eller henne genom brottet.

Oikeustieteen termitietokanta är en öppen tjänst som innehåller ingående och vetenskapligt exakta definitioner av juridiska termer på finska. Suomalainen Lakimiesyhdistys (SLY) svarar för termdatabasens innehåll. 

Rättshjälp kallas helt eller delvis kostnadsfritt rättsligt bistånd som tillhandahålls av staten. Rättshjälp kan ges av ett offentligt rättsbiträde från rättshjälpsbyrån eller så kan den som har rätt till rättshjälp ges ett beslut om att ersätta en advokats eller en tillståndsjurists tjänster. Rättshjälpen beviljas på basis av sökandens inkomster, utgifter och underhållsskyldighet. Rättshjälp ges inte företag eller sammanslutningar.

En rättsskyddsförsäkring är en av ett försäkringsbolag beviljad försäkringsprodukt genom vilken man förbereder sig på de kostnader som en rättegång kan medföra. De ärenden som ersätts med stöd av försäkringen varierar enligt ärende och delvis också enligt försäkringsbolag. Rättsskyddsförsäkringar säljs ofta till exempel som en tilläggsprodukt till hemförsäkringen.

Skiljeförfarandet är ett privat sätt att lösa en tvist utan att anlita domstolar. Det används för att lösa tvister mellan företag. Skiljenämndens verksamhet är hemlig och beslutet kan inte överklagas.

Ett tvistemål inleds genom en stämningsansökan som lämnas in till tingsrätten. När tingsrätten anser att ett mål kan tas upp till behandling, delger tingsrätten svaranden den stämning genom vilken en person stäms att svara på de yrkanden som framställts mot honom eller henne i tingsrätten.

En stämningsansökan är en handling genom vilken antingen åklagaren stämmer en person att svara på de åtal som framkommer i åtalet för ett brott eller i ett tvistemål ombeds tingsrätten att stämma någon att svara på de yrkanden som specificerats i stämningsansökan.

Svaranden är en person som stäms att svara på kärandens talan.

Ett testamente är en handling genom vilken en person kan bestämma om sin egen egendoms öde till den del det inte har begränsats genom lag.

I alla tvistemål och lindrigare brottmål ska hovrätten först ge parten tillstånd till fortsatt handläggning innan ärendet tas upp till behandling. 

Med tvistemål avses vilken som helst tvist mellan människor eller människor och företag/myndighet som gäller att den ena parten kräver något av den andra parten. Exempelvis i en bostadstvist är det fråga om ett yrkande av den ena parten om att domstolen ska ålägga den andra parten att betala till exempel en sänkning av köpeskillingen.

Genom ett åtal väcker åklagaren ett brottmål vid tingsrätten. Åklagaren meddelar med åtal vem som misstänks för brottet, för vilket brott och på vilka grunder samt vad som är beskrivningen av det påstådda händelseförloppet. I åtalet yrkar åklagaren att tingsrätten ska bestämma straff för den som misstänks för brott.

Den åtalade, svaranden i brottmål, är den person som åklagaren anser ha gjort sig skyldig till brottet.

I domstolens handlingar kallas den person ändringssökande som har överklagat ett avgörande av lägre domstolsinstans.

Om en uppsagd arbetstagare anser att hen har sagts upp av osakliga skäl, kan hen väcka talan mot den tidigare arbetsgivaren och yrka att domstolen fastställer att något ersättningsbelopp ska betalas till hen.

Om en stugägare ansöker om tillstånd till exempel för byggande av en bastu och inte får det, och hen vill anföra besvär över tillståndsbeslutet, ska det överklagas hos förvaltningsdomstolen.

Vanliga tvister som kommer till domstolen är s.k. mögelhustvister. I dessa mål är det i praktiken fråga om att det sålda huset anses vara problematiskt på grund av mögel eller annan växtlighet. Vanligen yrkas det på nedsättning av köpeskillingen, skadestånd eller hävning av köpet.

Om till exempel en fastighetsköpare påstår att hen vid ett köp har fått något annat än vad hen har betalat för och parterna inte kan nå en förlikning, kan ärendet föras till tingsrätten för avgörande. I ett sådant fall ska köparen i käromålet yrka på till exempel ett prisavdrag av en viss storlek av svaranden (dvs. säljaren).

Äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska sökas hos tingsrätten. Därefter kan parterna antingen avtala om skifte av egendom eller göra avvittring, eller så kan avvittringen förrättas av en skiftesman som förordnats av tingsrätten. Barnets föräldrar kan avtala om vårdnadsarrangemang för sina barn, vilka fastställs inom socialväsendet. Om ingen förlikning nås i ärendet, kan ärendet föras till tingsrätten för avgörande.